På Bellmans tid
I mitten av 80-talet drog jag och Vallentuna Revyn igång det så kallade Lindöspelet som skulle handla om kungamördaren Anckarström. Österåker har Wiraspelen och vi skulle ha Lindöspelen.
Det visade sig alltså att vi inte drog åt samma håll. Vi ville bygga ett stort bygdespel typ Värmlänningarna om kungamordet och allt som hände här i trakten kring det. Vi hade till och med löfte om stora projektpengar från studieförbundet Vuxenskolan förutsatt att vi engagerade en professionell författare. Erik Hjalmar Linder bodde här då och vi ville engagera honom.
Eva hade helt andra planer. Hon ville göra ett spel om Anckarströms dansbok, det vill säga den bok som kungamördarens pappa skrev och som finns förvarad på något museum. Och då passade det ju bra med folkdansföreningen i gänget. Hon hade dessutom redan skrivit spelet själv, så hon hade då inget intresse av att engagera ett proffs. Därmed blev det inga projektpengar heller.
Så vi drog alltså inte åt olika håll. De var dessutom åtta och vi var fyra. Vi avgick ur styrelsen lugnt och stilla för att vi inte kunde annat. Vi lämnade vårt projekt och hittade på annat.
Det hela mynnade småningom ut i en föreställning bestående av danser ur Anckarström den äldres dansbok. På scenen dansade folkdanslaget i uppsydda 1700-tals kreationer. Det var fint men inte särskilt spännande.
Jag recenserade premiären men hittar inte klippet. Men det var alltså ett fint men inte särskilt lustigt spektakel för andra än för de som själva var med. De hade nog kul. Någon publiksuccé blev det heller inte. Jag tror att spelet sattes upp två år i rad och att man bara spelade några få föreställningar.
Jag recenserade premiären men hittar inte klippet. Men det var alltså ett fint men inte särskilt lustigt spektakel för andra än för de som själva var med. De hade nog kul. Någon publiksuccé blev det heller inte. Jag tror att spelet sattes upp två år i rad och att man bara spelade några få föreställningar.
Vi kunde naturligtvis gått vidare med ursprungstanken men det föreföll lite väl småsint att dra igång Lindöspelet när nu folkdansföreningen var igång med sitt spel. Vi gick vidare med annat och lyckades ju bra med det.
Vallentuna bildarkiv har bilder från föreställningen som tycks ha haft premiär i oktober 1985. Inte så konstigt. Eva Rahmqvist jobbade där. Och av texterna där framgår att spelet hette: På Bellmans tid vilket ju var väldigt långt från den ursprungliga tanken om Lindöspelet.
Det så kallade Lindöspelet som aldrig blev av var tänkt att spelas under bar himmel ute på Lindö eller i närheten av den plats (som då tillhörde Lindö) där det än i dag finns mycket intressanta lämningar av Anckarström den äldres industrier.
Se det som ett tips, ni framtida teatermakare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar