Scenvagnen

Åke Uddén och Johan Nilsson köpte en manskapsbod och byggde om den så att ena långväggen gick att fälla ut till en scen. Sedan körde vi omkring i kommunen och spelade folklustspelet "Bara en malaj". Vi var minsann i både Lindholmen och Brottby förutom att vi spelade på Tuna torg. Åke Udden körde. Han är en hejare på att köra lastbil och att baxa in en rullande scen där han vill ha den. 

Ibland hade Åke Uddén inte tid att köra vagnen.

Och vi hade ju lovat Vallentunaborna en timmas underhållning på Tuna torg varje lördag!

Så vad göra?

Jo, då fick vi försöka på något annat sätt, till exempel genom att låna en traktor av en snäll bonde.

Och försöka få ner scenen till Tuna torg med hjälp av den.

 



Här är det Bengt Axén som försöker klara biffen.

 

Hjälp! Var är scenen?

Klockan är ju snart ett och då ska Lördagstimmen börja.



 

Ibland var det totalkris.

Då fick man ringa alla glada grabbar man kunde komma på.

 

 

Som till exempel gullige Janne Nemes som alltid ställde upp.

Här med Larsa Antonsson...

 

Och här med Anki Antonsson.

 



Och väl på Centralvägen så skulle scenen in på torget också.

Inte alltid så lätt.
Både bilar och en fontän (då med blommor i) stod i vägen.

 

Så här såg det ut då.

 

Några gånger fick vi klara oss utan scen.
Då fick gästartisterna joddla direkt på backen.

 



 

Men för det mesta gick det bra.

Sen skulle scenen iväg tillbaka...


 

 

Hoppsan!

Det här var ju inte så bra...

Vad gör vi nu då, undrade Bengt Axén.

Näää... Jag struntar i det här!

 



Åke Scheurlein och Larsa Antonsson mekade lite...

Och provkörde...

Och provkörde...

Sen var saken klar.